Ja, men nu en cafégardin. Utanför mitt köksfönster går folk bara ca 1,5 - 2 meter utanför och nästan alla vrider på huvudet och tittar in!
Jag sitter för det mesta mittemot fönstret, som kortet är taget ifrån, så jag känner mig inte bekväm med att folk ser allt jag gör där. Nu har jag alltså skaffat mig en cafégardin!
Trodde att mönstret var tryckt, men såg när jag tittade närmare att det är broderat.
Anledningen är ju också att nu när det mörknar tidigare, så vill jag inte dra ner persiennerna så tidigt när jag behöver tända lampan. Tycker det känns så instängt då?
Hittade den fina gardinen på Göksäter, Orust's Ullared, och jag tyckte den passade till min rutiga gardin som jag nyss satt upp.
Då var det redan 1:a november och Halloween har varit lugn. Hoppas att Din helg också har varit det? Här har vi fortfarande en varm och rätt så fin höst och skall visst fortsätta nästa vecka också? Man får ju vara glad så länga man slipper sätta på sig broddarna för att gå ut med hunden! Hahaha!
Ha det gott och på återseende!
/Britten
/Britten
3 kommentarer:
Jag förstår att du vill slippa insyn, gardinen är jättefin och passar som du säger bra till den rutiga.
Ha en solig vecka!
Så fin gardin du har fixat och den passar ju perfekt till den rutiga!
Hej, min dotter har också full insyn från sitt köksfönster, känner mig aldrig bekväm hemma hos henne. Förstår att du ville täcka över fönstret och gardinen var ljus och skir och gör inte köket mörkare. Jag är lite allergisk mot mörka rum...
Inte har jag gått någon utbildning för mc.-körning, som så mycket annat på "min tid" så var det bara att gasa och köra. Men självklart hade jag hjälp i början, dotterns far hade hoj som jag tränade på länge o väl innan jag fattade beslutet att jag ville ha en egen. Det räckte liksom inte att sitta på bönpallen.
Har googlat på Adaptil och det låter ju ofarligt. Feromoner används ju i flera sammanhang. Jag ska börja med att prova att minska ner ytan Blinka får vistas på när jag är borta till bara kök och sovalkov. Har läst att de blir mer oroliga om de kan röra sig fritt i huset. Har med något trygghetssystem att göra, vissa trivs ju bra i bur, men min hund är inte van vid det och skulle nog sitta och yla av självömkan. Det är synd att jag inte kan ha henne med mig, men lokalerna är inte bra, det finns ingenstans att stoppa undan henne lite, och jag vill inte att de vilda barnen får chansen att rusa fram till henne. Det kan sluta med förskräckelse...
Kram från pörtet
Skicka en kommentar